Översikt
Uttern är ett mårddjur specialiserat på vattendrag och en utmärkt simmare som trivs vid rena åar, sjöar och havsstränder. Den rör sig smidigt i gränsen mellan vatten och is också på vintern. Uttern är fredad i Finland och får inte jagas.
Kännetecken
Uttern är ett storvuxet och strömlinjeformat vattendjur. Kroppslängden är 50–100 cm, den kraftiga svansen 26–55 cm och vikten 2,5–15 kg. Pälsen är brun i helhetsfärgen och något ljusare på buksidan. Huvudet är bredsnutigt och försett med långa morrhår, och öronen förblir små. Svansen är tjock vid basen och avsmalnar mot spetsen. På de korta benen förenas tårna av simhud, vilket gör uttern till en effektiv simmare.
Att skilja arten från andra små rovdjur
I vattnet kan uttern påminna om ett par andra arter.
- Minken är klart mindre och vanligen mörkare och jämnare i färgen. I snö är utterns spår också betydligt större än minkens.
- Bävern kan när den simmar påminna om uttern, men den är större, växtätare och har en bred, platt svans. Utterns svans är rund och avsmalnar mot spetsen.
Utbredning och livsmiljö
Uttern påträffas i hela Finland, ställvis dock bara sporadiskt. Den är en specialiserad invånare i vattenmiljön som följer åar, sjöar och skogsdiken som förbinder vattendrag. Uttern kan ibland röra sig långt från öppet vatten, vilket förklarar spår som hittas i skogen. Sitt bo gör den vanligen i en åbrink, i en stenskreva eller i en strandbank.
Beteende och föda
Uttern rör sig mestadels nattetid och i skymningen och är en utmärkt dykare. Den jagar huvudsakligen fisk, men som föda duger också grodor, kräftor, sjöfåglar och deras ägg samt vattensorkar, bisamråttor och andra smådäggdjur. Uttern markerar sitt revir genom att lämna spillning på synliga platser, såsom stenar i vattnet och på stränder; i spillningen syns ofta fjäll och ben från fisk.
Fortplantning
Utterns parningstid infaller vanligen i februari–mars och i juni–juli. Honan föder i april–maj 2–5 ungar, och boet ligger vanligen i en åbrink.
Spår
Uttern rör sig liksom andra mårddjur i språng, och på bärande skare sträcker sig steget till 70–110 cm. Som tungt byggd travar den dock oftare än andra mårddjur med de korta benen brett isär, varvid steget är 40–60 cm. I snön blir det ofta ett släpspår efter svansen, och i djup snö plogar uttern en bred gångränna eller glider på magen efter att ha tagit fart. Framtassens spår är 7–9 cm och baktassens mindre, 5–7 cm; hudvecket som spänns mellan tårna avslöjar simhuden. De fem tårna skiljer utterns spår från rävens och mårdhundens.
Jakt och lagstiftning
Uttern är fredad enligt jaktlagen och får inte jagas. Endast vid fiskodlingsanläggningar kan uttrar fångas i små mängder för att förhindra skador, och också för det krävs dispens av Finlands viltcentral.
Källa: Viltcentralen – utter
Bestånd och skydd
Uttern påträffas i dag i hela landet, om än ställvis bara sporadiskt. Beståndets tillstånd följs bland annat genom snöspårräkningar, och det viktigaste för artens fortlevnad är att trygga rena och fiskrika vattendrag.