Tvättbjörnen har fastställts som en invasiv främmande art inom EU. Införsel, uppfödning, försäljning och utsläppande i miljön av den är förbjudet.
Översikt
Tvättbjörnen är ett rovdjur med nordamerikanskt ursprung som spritt sig till Europa ursprungligen till följd av pälsfarmning och viltutplanteringar. Arten är mycket anpassningsbar och klarar sig både i skogar och i stadsområden. I Europa finns de starkaste bestånden i Tyskland, där populationen har vuxit sig mycket stor, samt i Frankrike och Danmark.
I Finland finns inga bekräftade observationer av tvättbjörn i naturen. Artens spridning hit är dock möjlig under kommande årtionden, när bestånden i Europa växer och utvidgas norrut. Det är viktigt att jägaren känner igen arten, så att en eventuell observation kan anmälas till myndigheterna.
Kännetecken
Tvättbjörnen är lika stor som mårdhunden eller något större: kroppslängd 48–70 cm, svanslängd 20–26 cm, vikt 4–10 kg (i genomsnitt cirka 8 kg). Hanarna är klart större än honorna. Pälsen är tjock och färgen varierar från grå till rödaktig eller nästan svart.
Det tydligaste kännetecknet är den svarta ögonmasken, vars kontrast förstärks av de ljusa håren runt omkring. Svansen är yvig och har fem breda svarta tvärband. På hösten lagrar tvättbjörnen fett i svansen inför vintern, varvid den är betydligt yvigare än på våren. Benen är förhållandevis långa och färgen på benen rätt ljus.
Spår
I tvättbjörnens spår syns fem tår med långa, spretande klor. Framtassens spår är cirka 7 cm och baktassens cirka 9 cm långt. Spåret är klart större och till formen annorlunda än mårdhundens.
Att skilja arten från mårdhunden
Tvättbjörn och mårdhund är båda lika stora, gråaktiga och båda har en mörk mask runt ögonen. Arterna kan ändå skiljas åt med flera tillförlitliga tecken.
- Benen: tvättbjörnen står högre och verkar långbent, medan mårdhunden är låg och kortbent. Tvättbjörnens ben är ljusa, mårdhundens mörka.
- Svansen: i tvättbjörnens svans urskiljs vanligen fem breda och mörka tvärringar. Mårdhundens svansteckning är otydligare och inte lika skarpt avgränsad.
- Rörelsen: tvättbjörnen är vig och klättrar vid behov upp i träd. Mårdhunden rör sig klumpigt på marknivå och klättrar inte.
- Framtassarna: tvättbjörnen hanterar mat med sina handlika framtassar, medan mårdhunden inte kan använda framtassarna till att gripa med.
- Spåret: i tvättbjörnens spår urskiljs fem tår och långa klor, och framtassens avtryck är cirka 7 cm. Mårdhundens spår är mindre (4–5,5 cm) och rundare, och i det syns bara fyra tår med korta klor.
Utbredning och livsmiljö
Tvättbjörnen är till ursprunget en nordamerikansk art. I Europa har den etablerat sitt bestånd särskilt i Tyskland, Frankrike och Danmark. I Tyskland har beståndet vuxit sig mycket stort och arten har spritt sig vitt omkring i landet. Enstaka individer har påträffats också i andra europeiska länder.
I Finland finns inga bekräftade observationer av tvättbjörn. När de europeiska bestånden växer och utvidgas norrut är artens spridning till Finland under de närmaste årtiondena möjlig. Arten trivs i skogar, vid vattendrag och i stadsområden. Den är mycket anpassningsbar och undviker inte mänsklig bosättning.
Källa: Vieraslajit.fi – tvättbjörn
Beteende
Tvättbjörnen är huvudsakligen nattaktiv och allätande. Den simmar gärna och födosöker ofta vid vatten. Födan består av växter, insekter, groddjur, fågelägg, små däggdjur och avfall. I städerna lär den sig öppna soptunnor och utnyttja människorelaterad föda effektivt.
Honan föder i genomsnitt fyra ungar åt gången, och de flesta honor förökar sig redan under sitt första levnadsår. Under gynnsamma förhållanden kan beståndet därför växa snabbt. På vintern drar sig tvättbjörnen tillbaka till vila, men den försjunker inte i egentlig vintersömn.
Hälsa och sjukdomar
Tvättbjörnen kan bära på och sprida flera sjukdomar. Den mest betydande är Baylisascaris procyonis, tvättbjörnens spolmask, vars ägg kan förbli smittsamma i marken i flera år. Parasiten kan orsaka en allvarlig, till och med livsfarlig sjukdom hos människor, och smittan kan fås via tvättbjörnens latrinplatser; störst är risken för barn. Tvättbjörnen kan också sprida rabies, leptospiros och valpsjuka.
Om tvättbjörnen etablerar sig i Finland måste dessa sjukdomsrisker tas på allvar särskilt på gårdar och lekplatser.
Källa: Vieraslajit.fi – tvättbjörn
Lagstiftning och fångst
Tvättbjörnen har fastställts som en invasiv främmande art inom hela EU. Införsel, innehav, uppfödning, försäljning och utsläppande i miljön av den är förbjudet. Ett sällskapsdjur som skaffats före förordningen om främmande arter trädde i kraft får behållas till dess naturliga död, men det får inte föröka sig eller komma ut i naturen.
Fångst av tvättbjörn omfattas i huvudsak av samma bestämmelser i jaktlagen som icke fredade djur. Jaktkort behövs inte, men den som fångar ska kunna artbestämma djuret med säkerhet, behärska lagliga fångstsätt och fångstredskap samt avliva djuret utan dröjsmål och utan att orsaka det onödigt lidande. Fångst som strider mot reglerna är en straffbar gärning.
Om du observerar en tvättbjörn i den finländska naturen, anmäl observationen med anmälningsblanketten för främmande arter.
Källa: Vieraslajit.fi – tvättbjörn
