Skogshare

Lepus timidus
Däggdjur Småvilt Viltart
Finlands ursprungliga harart, som byter till vit päls på vintern. Vanlig i skogs- och myrmarker.
Bild Skogshare

Översikt

Skogsharen är Finlands ursprungliga harart och ett av de viktigaste småviltdjuren. Arten förekommer i hela landet och är särskilt talrik i norra och östra Finland. Skogsharen är utmärkt anpassad till det nordliga klimatet: pälsen byter till vitt inför vintern, vilket ger ett bra skydd i snötäckt terräng. Arten är en central del av den finländska småviltjakten och ett viktigt bytesdjur både för människor och för rovdjur.

Kännetecken

Skogsharen är en medelstor hardjur. Vikten varierar mellan 3–5 kg och kroppslängden är cirka 50–60 cm. Honorna är vanligen något större än hanarna. Bakbenen är påfallande långa och kraftiga, och deras trampdynor är tätt behårade, vilket är en viktig anpassning för att röra sig i snö.

Färgen varierar tydligt med årstiden. Sommarpälsen är gråbrun eller brunaktig, vilket smälter väl in i terrängen. Vinterpälsen är nästan helt vit, men öronspetsarna förblir mörka året om. Just de mörka öronspetsarna är ett tillförlitligt kännetecken som skiljer skogsharen från fältharen även på vintern. Svansen är kort och vit.

Spår och tecken i terrängen

  • Spåret går att känna igen: två mindre framfotsavtryck bredvid varandra framtill, två stora bakfotsavtryck efter varandra bakom dem. Språnglängden varierar med farten.
  • Bakfötternas avtryck är cirka 12–15 cm långa; de breda och håriga trampdynorna syns i snön.
  • Spillningen är rund eller något tillplattad, med en diameter på cirka 1–1,5 cm. På vintern är den torr och hoppressad, på sommaren mörkare och lösare.
  • Gnagspåren syns tydligt på vintern: haren gnager på en- och björkkvistar och barkar unga barrträd.
  • Som viloplats används en så kallad daglega, en fördjupning i snön eller marken vid roten av en skyddande buske eller ett träd.

Att skilja arten från andra hardjur

I Finland förekommer två hararter: skogshare och fälthare. Att skilja dem åt är viktigt både för artidentifieringen och för jakten.

  • Färgen på vintern är det säkraste kännetecknet: skogsharen är på vintern nästan helt vit med mörka öronspetsar, fältharen förblir brun året om.
  • Storlek: fältharen är klart större, vikt 3,5–7 kg. Fältharens öron är också proportionellt längre.
  • Livsmiljön hjälper till att skilja dem åt: skogsharen föredrar barrskogar och myrar, fältharen öppna åker- och strandområden.
  • Utbredning: fältharen förekommer främst i sydvästra kust-Finland, skogsharen i hela landet.
  • Svansen: skogsharens svans är helvit, fältharen har svart ovansida på svansen.

Utbredning och livsmiljö

Skogsharen förekommer i hela Finland utom på Åland. Beståndet är tätast i norra och östra Finland samt i Österbotten. I kustens odlingsområden, särskilt i sydvästra Finland, har fältharen trängt undan skogsharen.

Typiska livsmiljöer är barrskogar, blandskogar, myrkanter och skogsdungar mitt bland åkrar. Haren föredrar platser med gott om skydd: tät undervegetation, granskog och buskage. På vintern söker den sig till områden med god tillgång på föda, som unga plantskogar och björkdominerade kantskogar.

Beteende och föda

Skogsharen är i huvudsak skymnings- och nattaktiv. Dagtid vilar den på sin daglega vid roten av ett skyddande träd eller en buske. Haren är ensamlevande och bildar inga flockar.

På sommaren består födan av örter och grön växtlighet. På vintern består den av vedartade växter som björk och en.

Fortplantningstiden börjar i februari och pågår till augusti. Honan kan få 3–4 kullar per år.

Jakttid

Skogshare får jagas i hela landet 1.9.–28.2.

  • Hela landet: 1.9.–28.2.
  • Inom renskötselområdet med hund från och med 20.8.

De vanligaste jaktsätten är drevjakt och smygjakt.

Bestånd och skydd

Skogsharens bestånd varierar i cykler. Snötäcket och rovdjursstammarna påverkar beståndsutvecklingen betydligt.

Arten är inte hotad, men de lokala bestånden följs upp noga.

Källor

Förbered dig för jägarexamen

Teori, över 400 övningsfrågor, provprov och artidentifiering på ett ställe.

Läs om Riistapolku Grundkursen
Tillbaka till artdatabanken