Översikt
Mufflonen är tamfårets stamform och Europas enda ursprungliga vildfårsart. Till Finland har den planterats in, och arten förekommer inte här som frilevande. Beståndet är mycket litet och begränsat till några platser i skärgården. Mufflonen är ett vigt och försiktigt djur som snabbt märker fara och tar till snabb flykt.
Kännetecken
Mufflonen är lika stor som ett får men mer muskulös och längre bent. Vikten är 25–30 kg och mankhöjden 65–75 cm. Färgen är brungrå; hanarna har typiskt en ljusare sadelteckning på sidorna. På vintern mörknar pälsen. Svansen är kort.
Horn har hanen alltid, honan små eller inga alls. Hanens horn är artens kännemärke: de böjer sig kraftigt bakåt och utåt och bildar med åldern nästan ett helt varv.
Spår och tecken i terrängen
- Spåret påminner om tamfårets klövavtryck, men är bredare och klövspetsarna spretar mer.
- Spårets längd och bredd är cirka 4–5,5 cm; hos hanen något större än hos honan.
- Kan förväxlas med spår efter rådjur eller små hjortar i områden där arterna förekommer sida vid sida.
- Spillningen består av små lortar på cirka en centimeter.
Att skilja arten från andra klövdjur
Mufflonen är Finlands enda vildfårsart, så artbestämningen är vanligen enkel.
- Hanens spiralvridna horn gör att arten känns igen omedelbart. Våra inhemska hjortdjur har inga motsvarande horn.
- Den fårlika gestalten skiljer mufflonen från hjortdjuren: rundare kropp, kortare hals, annorlunda rörelsemönster.
- Honan kan på avstånd påminna om ett rådjur, men den rundare kroppen och det annorlunda rörelsemönstret skiljer dem åt.
Utbredning och livsmiljö
Finlands mufflonbestånd har planterats in på tre platser i skärgården: ön Hättönn i Ingå, Säbbskär utanför Björneborg samt Nagu i Åbolands skärgård. Totalbeståndet uppskattas till drygt 100 individer. Arten förekommer ingen annanstans i vårt land.
Mufflonen trivs i klippig och skogbevuxen terräng, där den utnyttjar både den föda som öppna ängar och åkrar erbjuder och skyddet i tätare växtlighet. Skärgårdsmiljön passar arten väl, eftersom stora rovdjur i praktiken helt saknas i dessa områden.
Beteende
Mufflonen är ett flockdjur. Honorna och de unga rör sig tillsammans, medan hanarna kan hålla sig i egna flockar eller ensamma utanför brunsten. Arten är mycket vaksam och flyr snabbt när den upptäcker fara.
Brunsten infaller i oktober–november. Hanarna konkurrerar om honorna, och kraftfulla huvudstångningar är ett typiskt beteende. Lammen föds på våren, oftast ett åt gången.
Jakttid
- Jakt tillåten i hela landet: 1.9–31.1.
- De årliga bytesmängderna är bara några individer på grund av beståndets ringa storlek.
- Typiska jaktformer: vaktjakt och drevjakt med små drivande hundar.
Källa: Viltcentralen – mufflon
Bestånd och skydd
Mufflonens bestånd i Finland är mycket litet och helt beroende av inplanteringar. Arten sprider sig inte särskilt väl på egen hand och beståndet växer inte utan aktiv vård. Jakten är övervägd och årsbytena små, så att de befintliga populationerna hålls livskraftiga.