Översikt
Fjällräven är en liten räv specialiserad på arktiska förhållanden. I Finland är den akut hotad och fredad: som frilevande påträffas arten bara i ett litet antal individer per år, och då nästan uteslutande på de nordligaste fjällen. Den farmade, blågrå färgformen kallas blåräv.
Kännetecken
Fjällräven är mindre än räven och kompakt i helhetsintrycket. Den har korta, runda öron, kort nos och en mycket tät, köldtålig päls. Kroppslängden är cirka 50–60 cm, svansen cirka 30 cm och vikten vanligen 3–8 kg. På vintern är fjällrävens päls i Finland oftast vit, på sommaren är den brungrå. De kortare öronen och den kortare nosen skiljer fjällräven från rödräven.
Att skilja arten från andra små rovdjur
Fjällräven kan på avstånd påminna om räven, men skillnaderna är tydliga.
- Räven är klart större, längre bent och har längre och spetsigare öron, och dess päls blir inte vit på vintern.
- Den farmade fjällräven, blåräven, kan röra sig utanför fjällområdet som farmrymling. Den är ofta blågrå och hör inte till Finlands frilevande bestånd.
Utbredning och livsmiljö
I Finland förekommer fjällräven naturligt bara på de allra nordligaste fjällen, i Enontekis och Utsjoki. Arten lever på trädlösa kalfjäll och häckar ofta i gamla lyor som använts av flera generationer. Lyckade häckningar är i dag mycket sällsynta i Finland.
Beteende och föda
Fjällrävens liv är nära knutet till fjällens smågnagare. Stommen i födan utgörs av sorkar och lämlar, och dessutom äter den fåglar, ägg och kadaver. Under goda lämmelår kan fjällräven lyckas med häckningen och föda upp en stor kull, medan förökningen under dåliga år kan utebli helt. Fjällräven lagrar mat i närheten av sin lya för sämre tider.
Jakt och lagstiftning
Fjällräven är fredad och får inte jagas. Eftersom beståndet är extremt litet är varje individ och varje häckning värdefull för skyddet. Den som rör sig på fjällen bör undvika närheten av lyorna för att inte störa fjällrävens häckning.
Bestånd och skydd
Fjällräven är Finlands mest hotade däggdjur och klassas som akut hotad (CR). I vårt land uppskattas i dag cirka 10–20 fjällrävar röra sig per år, och observationerna har under de senaste åren varit fler än tidigare. Norges, Sveriges och Finlands gemensamma fjällbestånd sjönk i början av 2000-talet till några tiotal individer, men har tack vare skyddsarbetet stigit till cirka femhundra vuxna. I Finland konstaterades fjällräven häcka framgångsrikt år 2022 för första gången på över ett kvartssekel, och häckningar har därefter observerats på fjällen flera år i rad. Centrala skyddsmedel är vinterutfodring av fjällrävar och borttagning av rödräv från häckningsområdena.
Källor: Forststyrelsen och WWF Finland