Översikt
Björktrasten är Finlands största trast och en av våra mest synliga och högljudda fågelarter. Den trivs i parker, trädgårdar och på gårdar och bildar ofta kolonier i skogsdungar eller parker. Björktrasten är en flyttfågel, men under år med rik rönnbärsskörd kan flockar övervintra i Finland.
Kännetecken
Björktrasten skiljer sig tydligt i färgteckning från andra trastar. Ryggen är kastanjebrun, huvudet och nacken grå, övergumpen grå och den långa stjärten svart — alla färggränser är skarpa och tydliga. Det rostgula bröstet har svarta längsgående fläckar, buken är ljus. På huvudet syns ett vitt ögonbrynsstreck.
I flykten lyser armhålorna vita — detta är ett av de tillförlitligaste kännetecknen.
Läte
Björktrastens karakteristiska skrattande lockläte.
Att skilja arten från andra arter
Björktrastens närmaste förväxlingsrisk är dubbeltrasten, som också har vita armhålor i flykten. Skiljande kännetecken:
- Färggränserna: björktrasten har flera skarpa färggränser på ovansidan (grått huvud — brun rygg — grå övergump — svart stjärt). Dubbeltrastens hela ovansida är jämnt brungrå.
- Bröstet: björktrastens bröst är senapsgult med svarta fläckar och har en tydlig färggräns mot buken. Dubbeltrastens bröst är fläckigt överallt utan färggräns.
- Stjärten: dubbeltrasten har små vita fläckar i stjärtens hörn, björktrastens stjärt är helt svart.
- Lätet: björktrastens läte är en skrattande, gnisslande serie. Dubbeltrastens flyktläte är ett torrt, långt skrammel eller surrande.
Utbredning och livsmiljö
Björktrasten häckar i nästan hela landet med undantag av norra Lappland. Den trivs i parker, trädgårdar, gårdsmiljöer och skogsdungar — i praktiken överallt där det finns åtminstone lite träd och föda. Arten har anpassat sig utmärkt till kulturlandskapet och är på många orter en av de mest synliga och högljudda gårdsfåglarna. På hösten söker sig björktrastarna till rönnbären, ofta i stora flockar. Om det finns gott om bär kan en del av flockarna övervintra i Finland i stället för att flytta söderut.
Beteende
Björktrasten häckar i kolonier, och i samma skogsdunge eller park kan det finnas flera bon intill varandra. Häckningskolonierna försvarar sitt område gemensamt — om en fågel varnar angriper hela kolonin hotet. Detta gemensamma försvar är effektivt också mot kråkfåglar, och björktrastar är kända för sitt modiga angreppsbeteende också mot människor nära bona.
Honan lägger i april–maj 5–6 blågröna ägg med bruna fläckar. Ruvningen tar cirka två veckor, och båda föräldrarna matar ungarna. Björktrasten får vanligen två kullar per sommar. Födan är mångsidig: maskar, insekter, sniglar och alla lämpliga bär — på sommaren särskilt jordgubbar och blåbär, på hösten rönnbär.
Fredning och jakt
Björktrasten är en jaktbar art, men den har en regional fredningstid under häckningssäsongen:
- Norra Österbotten, Kajanaland, Lappland: fredad 1.5–31.7.
- Norra Savolax och Norra Karelen: fredad 1.4–31.7.
- I övriga delar av landet: fredad 10.3–31.7.
Källa: Viltcentralen – björktrast
Bestånd och skydd
Björktrastbeståndet är livskraftigt och arten har ökat betydligt under de senaste årtiondena. Den gynnas av kulturmiljöer och av de mosaiklandskap som mänsklig verksamhet skapar, där öppen mark och trädbestånd förekommer i lämplig proportion. Björktrasten har spridit sig norrut och är i dag allmän också i norra Finland. Beståndet varierar något från år till år beroende på häckningsframgången och rönnbärsskörden — under goda bärår ökar antalet övervintrande fåglar i Finland tydligt.