Översikt
- Bisamråttan är en gnagare med ursprung i Nordamerika, som planterades in i Finland i början av 1900-talet som pälsdjur.
- Den har spridit sig vitt över hela landet med undantag för fjälltrakterna i Lappland.
- Bisamråttan lever vid strandvatten och bygger bon i vassar och strandbrinkar.
- Arten är klassad som invasiv främmande art och får jagas året om för att begränsa beståndet.
Kännetecken
- Storlek: vikt 0,5–1,7 kg, kroppslängd 25–40 cm, svans 19–28 cm.
- Färg: brun, buksidan ljusare; våt päls ser mörkare ut.
- Svans: tillplattad i sidled och fjällklädd, det viktigaste kännetecknet.
- Byggnad: korta ben, simkanter på bakfötterna.
- Rörelse: utmärkt simmare och dykare; gräver gångar under vattnet.
Att skilja arten från andra arter
- Bäver: klart större; svansen bred och platt sedd uppifrån.
- Utter: lång och smidig, vanligen mörkare; ingen gnagarliknande kroppsform.
- Bisamråttan känns säkrast igen på den i sidled tillplattade svansen och den lilla, gnagarlika kroppsformen.
Utbredning och livsmiljö
- Spridd över hela landet utom i nordligaste Lappland.
- Lever i frodiga sjöar, tjärnar och långsamt rinnande åar.
- Bygger stackformade bon av växtmaterial eller gångar i strandbrinkar.
- Kan förekomma i samma områden som bäver och utter.
Beteende
- Nattaktiv och en utmärkt simmare.
- Äter huvudsakligen vattenväxter, men även musslor och snäckor.
- Fortplantar sig flera gånger per år; 5–9 ungar i kullen.
- Övervintrar under vattnet i sitt bo, där den har lagrat växtföda.
Jakt och lagstiftning
- Bisamråttan är en invasiv främmande art som får fångas 1.8.–31.7., alltså året om.
- De vanligaste fångstsätten är fällfångst och saxfångst i strandvatten.
- Syftet med fångsten är att hindra spridningen och skydda ursprungliga arter och livsmiljöer.